Grossistpris i Estland

El kan inte lagras ekonomiskt i stor skala, så utbud och efterfrågan måste mötas i realtid. Varje timme har olika förutsättningar: på natten är förbrukningen låg, under morgon- och kvällstoppar hög. Solproduktionen toppar mitt på dagen, vinden varierar med vädret. Priset speglar denna timbalans — när utbudet är stort (solig middag, stark vind) sjunker priserna. När gaskraftverk måste köras för att klara topplasten skjuter priserna i höjden. Det är därför så kraftiga svängningar kan uppstå under ett och samma dygn.

Varje budområde har ett eget pris som bygger på den lokala balansen mellan utbud och efterfrågan samt överföringskapaciteten till angränsande områden. Viktiga faktorer för detta område är: installerad produktionskapacitet (sol, vind, kärnkraft, gas, vatten), väderförhållanden som påverkar förnybar produktion, förbrukningsmönster (industriell aktivitet, behov av uppvärmning/kylning), tillgänglig import-/exportkapacitet via gränsöverskridande förbindelser samt bränslepriser (särskilt naturgas, som ofta sätter marginalpriset).

Ja, i allt högre grad. Många europeiska länder erbjuder numera rörliga timprisavtal som för grossistpriset direkt vidare till konsumenten (med påslag för nätavgifter och skatter). Under dagar med negativa grossistpriser kan konsumenter med timprisavtal i praktiken få betalt för att använda el. De flesta hushåll har dock fortfarande avtal med fast pris, där grossistpriset bara har en indirekt och fördröjd effekt — vanligtvis via elhandlarens årliga prisjusteringar.